gästspel: kärleksbrev

hejhej!

det är annelie, syrran i förra inlägget, som skriver. emelie har ingen aning om det här. faktum är att hon inte har en aning om att jag ens kan ta mig in på hennes blogg på det här viset, men jag chansade och när jag väl var inne, så tänkte jag att jag kan lämna ett fotspår, ett litet kärleksbrev. vi har nämligen en sån liten grej, att vi skriver små lappar till varandra lite nu och då. lappar med små kärleksförklaringar. när jag kom till emelies lägenhet efter att hon lämnat den för att åka till australien fann jag en sån lapp. där stod det om hur mycket hon älskar att vi kan skratta så vi gråter tillsammans, att vi kan bråka som vildar, men bråka trygga, eftersom vi vet att det är ett systerskap och en kärlek av rang som är ett klister mellan oss. det stod att hon älskar att vi kan prata om allt. och allt det där som hon älskar med vår relation, det älskar jag med.

jag har bott i umeå i lite drygt sex år, och under de åren har vi haft, i stort sett, daglig kontakt. det är lite svårt att inte pratas vid varje dag (varför det är lyckligt för em men svårt för mig när hon är utrikes så förtvivlat länge som tre veckor). under de där dryga sex åren har det såklart hänt massor med saker i våra liv. vi har vuxit i de vi är, vänskapskretserna har växt och krympt, förutsättningar har ändrats. pojkvänner har kommit och gått.

vi har haft daglig kontakt, men fått en ärlig chans att bli våra egna personer. innan det var det mer än en som trodde att vi var tvillingar. systerskapet går fortfarande inte att ta miste på, och utåt sett är vi nog otroligt lika; vad vi skrattar åt är samma saker, hur vi rör oss och låter är löjeväckande likt. dock har vi börjat förstå att vi är väldigt olika. klokt, va? att förstå att man är olika efter 26 år tillsammans. hej, insikt! :) hur eller hur, så förstår nog både em och jag att de där olikheterna får oss att växa än mer. olikheterna både provocerar och utvecklar. min lillasyster är ordning och planer, jag är impulsivitet och o-planer. men ändå. vi skrattar åt samma saker, har samma grundvärderingar och är båda väldigt mycket albertsson. vi är livsglädje och passion. vi är livsnjutare.

vi är ett.

vi är två.

vi är em och annelie.

puss, fina syster. jag saknar dig och hoppas att du har det fantastiskt i landet långt bort i världen!